Purport. Enligt Bhagavad-gita kallas totalsumman av de tjugofyra elementen som beskrivs däri för yoni-mahat-brahma. Totalsumman av de levande varelserna impregneras i detta yoni-mahat-brahma, och de föds i olika former, med början från Brahma ner till den obetydliga myran. I Srimad-Bhagavatam, en annan Vedic skrift, beskrivs också totalsumman av de tjugofyra elementen, pradhana, som yoni-mahat-brahma. Det är källan till alla levande varelsers födelse och uppehälle. Jag tror jag ska läsa de nästa två verserna också. Text 12. Bara de sammansatta elementen, kallade, sammansättningen av totalsumman av elementen, nämligen de fem grova elementen som vi känner till. Jord, vatten, eld, luft, eter. Och de fem subtila elementen, det syftar på detta beröring, ljud, ljud, beröring, form, smak och lukt. Och de fyra inre sinnena. Det är, och ett annat sinne, intelligens, falskt ego, och sedan också något som kallas förorenat medvetande. Och det förstod jag aldrig heller. Ja. De fem sinnena för att samla kunskap, vi vet, de motsvarar dessa fem subtila element. Ljud och beröring och så vidare. Syn, hörsel, tunga för att smaka, och så vidare. Och... organ för handling, det är ben, händer, tunga för att tala, och ändtarm och könsorgan. Okej. Så, detta, detta enligt... det står här att totalsumman, det sammansatta elementet, alla dessa element som listas, det kallas pradhana. Och detta verkar vara lite annorlunda än vad vi hörde igår. Att pradhana är det omanifestarade stadiet av materiell energi. Och när det manifesteras i den här typen av element, då kallas det prakrti. Men så, så självklart det omanifestarade stadiet, då betyder det också att sinnena och allt detta som listas här är närvarande, men i ett omanifestarerat stadium. Jag läser nästa också.
Mahābhūtāny ahaṅkāro
buddhir avyaktam eva ca
indriyāṇi daśaikaṁ ca
pañca ca tan-mātrāṇi ca
Bhūtapo nirmano 'nilaḥ
tan-mātrāṇi ca tatra vai
gandhādīni matāni me
Det finns fem grova element, nämligen jord, vatten, eld, luft och eter. Det finns också fem subtila element: lukt, smak, färg, beröring och ljud. Ja. Så det är den fullständiga förklaringen av den första versen.
Indriyāṇi daśaikaṁ ca
tvak-cakṣu rasana nāsikā
vāk-pāṇau-karaṇau medram
pāyūr-daśama uccate
Sinnena för att förvärva kunskap och organen för handling är tio till antalet. Nämligen hörselsinnet, smaksinnet, beröringssinnet, synsinnet och luktsinnet; det aktiva organet för att tala, det aktiva organet för arbete, samt de för att förflytta sig, fortplanta sig och tömma tarmen. Återigen, förklaringen av den första versen, nummer 11. Så sedan den 14:e.
Mana buddhir ahankara
kṣitam mitram taratmakam
caturdhā rakṣate vedo
dviṣa lakṣaṇa rūpaya
De inre subtila sinnena upplevs ha fyra aspekter, i form av sinne, intelligens, ego och förorenat medvetande. Skillnader mellan dem kan endast göras genom olika funktioner, eftersom de representerar olika egenskaper. På ett sätt är intelligensen sinnets särskiljningsförmåga. Ja. Purport. De fyra inre sinnena, eller subtila sinnena, som beskrivs däri definieras av olika egenskaper. När det rena medvetandet förorenas av materiell kontaminering, och när identifieringen med kroppen blir framträdande, sägs man vara belägen under falskt ego. Medvetandet är själens funktion, och därför finns det en själ bakom medvetandet. Medvetande förorenat av materiell kontaminering kallas ahankara. Jag läser nästa också.
Etāvān eva saṅkhyāto
brahmaṇaḥ saguṇasya ha
sanniveśo mayā prokto
yaḥ kāla pañca-viṁśatiḥ
Alla dessa betraktas som det kvalificerade Brahman, det blandande elementet, som är känt som tid, räknas som det tjugofemte elementet. Okej, så detta är tid. Purport. Enligt den Vedic versionen finns det ingen existens bortom Brahman. Sarvam khalv idam brahma. Från Chandogya Upanishad, 3.14.1. Det slås också fast i Visnu Purana että vad vi än ser är parasya, parasya brahmanah shakti. Allt är en expansion av den högsta absoluta sanningens, Brahmans, energi. När Brahman blandas med de tre kvaliteterna godhet, passion och okunnighet, resulterar det i den materiella expansionen som ibland kallas saguna-brahma, och som består av dessa tjugofem element. I nirguna-brahma, där det inte finns någon materiell kontaminering, eller i den andliga världen, är de tre sätten för godhet, passion och okunnighet inte närvarande. När nirguna-brahman är sund, råder enkel, oblandad godhet. Saguna-brahma beskrivs av Sankhya-filosofisystemet som bestående av tjugofem element, inklusive tidsfaktorn, dåtid, nutid och framtid. Jaya om visnu-pada paramahamsa parivrajakacarya astottara-sata sri Srimad Bhaktivedanta Swami Prabhupada ki jaya. Namaste Sarasvate deve gaura-vani-pracarine nirvisesa sunyavadi pascatya-desa-tarine. Element är de... när vi pratar om det periodiska systemet är de också element. Men det första är väte.
Det periodiska systemet. Och de är också element, så det är om man vill bryta ner något till de små beståndsdelarna. Det är den saken som består av dessa element. När man distribuerar böcker bör det finnas ett element av överraskning. När man går fram till en person... Om man ser en person långt ifrån, och han ser mig och han ser att jag har böcker, då är det väldigt svårt att distribuera en bok till den personen. Vanligtvis därför att han då redan har satt upp sitt försvarssystem. Manidara prabhu är en expert på att visa detta. Människor befinner sig i sin tank, en stridsvagn. Och de kör runt i sin stridsvagn. De kanske ser dig men vill inte tro på dessa... Och sedan ser de att "Nej, där är någon med böcker." "Åh, bäst att slå på typ pansarfordonet" eller vad det nu är. Så när man distribuerar böcker måste det finnas ett litet, ett litet element av överraskning. Man liksom går fram till personen och personen blir överraskad. Men det måste finnas andra element också. Man måste vara ödmjuk, man måste vara tydlig i sin presentation, och så vidare. Så här har vi en beskrivning av vilka element den materiella naturen består av. Och vi vet från Bhagavad-gita:
bhūmir āpo ’nalo vāyuḥ khaṁ mano buddhir eva ca
ahaṅkāra itīyaṁ me bhinnā prakṛtir aṣṭadhā
Jord, vatten, eld, luft, eter, sinne, intelligens och falskt ego – tillsammans utgör dessa åtta Mina separerade materiella energier. Så och då har vi åtta, åtta element. Och sedan har vi kunskapsinhämtande sinnen, fem, det är 13. Och sedan har vi de... Vad kallas de? Smak och lukt... Ja, det finns fem av dem också, som har att göra med de kunskapsinhämtande sinnena. Så det är 18. Och sedan har vi... I vilket fall som helst kommer man upp till 23, och 24 blir detta med förorenat medvetande. Och sedan är 25 tiden. Och om man då jämför det periodiska systemet med detta, listan över element som den materiella naturen består av, så den listan i det periodiska systemet, där när man manipulerar den materiella naturen, kemister, de uppfinner nya molekyler. Och så fort de har hittat en ny molekyl på något sätt så tänker de på "Hur ska den här användas?" "Ja, det kan vara bra att använda för att göra saker flamsäkra." Och då kan man använda detta, bäst att strö denna molekyl på soffor, så att om personen som sitter och röker i soffan, om han glömmer cigaretten på soffan, så börjar det inte brinna. Och så vidare, eftersom de uppfinner massor av saker. Och jag vet inte om det är sant, men dessa läkemedelsföretag, de, när de upptäckte att man kan använda olja för att göra mediciner, då gjorde de en fantastisk kampanj för att alla naturläkemedel, de skulle förbjudas som... vad kallas det... tror det hjälper, men det hjälper inte.
Q: Placebo?
A: Ja, placebo är en sak också, men man inbillar sig att det hjälper. Till exempel naturläkemedel, alternativmedicin, naturläkemedel hör förmodligen dit. Så om man har ett sår i ögat eller något, då kan man badda det med... vad heter det, det är en speciell ört som man också kan dricka som te, och den är antiseptisk. Men det finns ingen, det finns absolut ingen som bevisar det. Om man ska bevisa att något hjälper, då måste man göra enorma studier och det måste godkännas av Läkemedelsverket. Så... Vad höll jag på med? Ja, det periodiska systemet, där kan man försöka koppla ihop olika saker, man kan manipulera den materiella naturen så att säga för att uppnå något, till exempel konstgjorda mediciner. Men det skapar bara kemiska processer. Till exempel margarin. För att få margarin från denna olja, från det där gula som växer på fälten. Vad kallas det?
Q: Raps.
A: Raps, ja. Någon som vet... min far kände någon som arbetade med det. Han sa att det är 40 processer innan man får... 40 separata processer för att producera margarin. Konstgjort. Så det, också som ett exempel jag kan ge med min far. Han, tillsammans med några andra, räknade ut att det finns isotoper...
En isotop betyder att en isotop har ett specifikt element, protoner med ett visst antal protoner. Kommer du ihåg det från skolan? Och sedan kan en isotop ha ett visst antal neutroner och en annan isotop kan ha ett annat antal neutroner. Så de förstod att jod-125, det är ett väldigt tungt element. Det avger en viss strålning. Och de kom på idén att man skulle kunna göra en röntgenapparat som var lika stor som en penna. Så den kan användas i olika sammanhang med en mycket liten stråldos. Och alla är intresserade av det, att ha en väldigt liten stråldos men en exakt röntgenstrålning. Då skulle man kunna använda denna röntgenapparat vid fältundersökningar. Om man går ut till människor och ska undersöka där istället för något, då kan man använda den. Och sedan också när det gäller magproblem, har den också kunnat användas. Det är fantastiskt! Men så det är vad man kan göra med detta periodiska system och dessa ämnen, elementen. Men det som beskrivs här, utifrån detta kan man förstå vad den materiella kroppen är och var de kommer ifrån, var dessa element kommer ifrån. Och man kan förstå ursprunget, det är Krsna. Det är inte Big Bang, utan ursprunget till detta materiella universum är Krsna, som har materiell energi. Och faktiskt pratar de om ursoppa. Det låter nästan som pradhana. Så man förstår nästan att den här teorin om Big Bang inte är så tokig, för på något sätt manifesteras dessa element från pradhana, och hur det fortsätter över till det ena och det andra, så snabbt som en evolution. Men denna kunskap, den leder till självförverkligande, vilket är själva syftet med hela skapelsen. Att Krsna, med dessa materiella element som har kommit fram, med allt detta byggs varje kropp som vi får i denna värld, när vi går från en kropp till en annan. Och det är för att Krsna, Han ger oss möjligheten att först njuta och tro att vi är Gud på olika sätt. För det är vad man vill mest. Och men sedan finns möjligheten att förstå att dessa element aldrig kommer att ge oss den tillfredsställelse som vi längtar efter. Det fanns faktiskt en [oklar] som Prabhupada ofta nämnde. Han sa att det inte finns någon som har blivit älskad genom att ha en hög ställning. Ingen som är älskad för att han är rik. Ingen som är älskad eller kan älska för att han är rik, och så vidare och så vidare. Det kan vi se. Utbyte av både materiellt, som vi hörde Dasavatars förklaring, som han sa med barnet. Först är det blöjor, och föräldrarna måste ta hand om avföring och urin och spyor och allt det där med barnet. Det är ett jättearbete. Det ger inget tillbaka. Men när barnet har vuxit upp och ser sin pappa och ser sin mamma, och "här är mina syskon, här är mina vänner", då kan barnet uttrycka en slags kärlek och kanske göra något i gengäld. Jag vet inte hur man, det är lite avancerat, gör något för pappa eller mamma, och sedan gläder pappa eller mamma som ett bevis på kärlek. På samma sätt är det faktiskt bara Krsna som kan återgälda oss på ett helt tillfredsställande sätt. Annars blir det som sandslott. Det är ganska vått, men det blir irriterande och störande med sanden. Så det är det materiella, materiellt har en... Egentligen är kroppen som vi har, som vi tänker "det här är jag", den är bara som en slags dummy. Jag vet inte om man säger dummy, det är något som man använder som inte är på riktigt. Och vi tror att vi har, men vi har ingen aning om hur kroppen fungerar. Vem kan beskriva hur när man dricker mjölk från mamman, mjölk, hur denna mjölk omvandlas till dessa saker, cellerna, hur den går in i cellerna och så vidare. Vi har ingen aning om hur det fungerar. Men det fungerar för det mesta med matsmältningen, allt vi äter, och distribuerar till... så det vi tror är vi, är faktiskt något helt främmande för oss, för själen faktiskt. Men vi identifierar oss så starkt med denna kropp. Så
A: ...skiljer sig helt från kroppens konstitution och är bara i sin konstitutionella ställning. Den konstitutionella ställningen är att tjäna Kṛṣṇa. Precis som barnet, i sin konstitutionella ställning, först och främst är tacksamt mot sina föräldrar.
A: Borde vi inte läsa den här första versen i boken? Men jag måste...
A: Har någon någon fråga? Ja?
Q: Igår talade du om den subtila kroppen, som vanligtvis beskrivs som tre: det är sinnet, intelligensen och egot.
A: Ja, och ibland beskrivs det som det förorenade medvetandet.
Q: Ja.
A: Jag vet, som sagt, inte riktigt vad som var en subtil form av aktivitet, de pratar om det. Vi kan fråga AI. Här står det något om sinnet.
Q: Var?
A: I inledningen.
Q: Ja.
Q: Det står nästan samma sak. "Medvetandet är själens funktion och därför finns det en själ bakom medvetandet. Medvetande förorenat av materiell kontaminering kallas ahaṅkāra."
A: Ja, vi får läsa på om det hemma hos oss senare, i lugn och ro. Någon annan fråga?
Q: Vad intressant, denna punkt du tog upp med den vetenskapliga uppdelningen, eller beskrivningarna av den materiella naturens komponenter jämfört med... För intuitionen, när man läser detta, särskilt om man har lärt sig i skolan om det periodiska systemet, då verkar det som en primitiv förståelse av den materiella naturen, och att det är mycket mer logiskt och avancerat, det periodiska systemet, där man förstår elementen, man kan... Det är lättare på något sätt att fatta allting, att vi ser att det finns olika element och alla de elementen består av olika små partiklar som bygger upp det. Det är lättare än att tänka på detta: jord, vatten, eld, luft, rymd. Men hur förklaras liksom målet med denna uppdelning? Så att man förstår, att man liksom separerar kroppen och medvetandet och hur man kan uppnå befrielse, liksom, och sinnena, att de också är separata saker.
A: Ja, de har en annan funktion, så att säga, denna kunskap. Med den materiella kunskapen kan man sedan göra olika saker, till exempel en röntgenapparat som vi pratade om och sådana saker. Man kan göra mediciner och dylikt, men vad är det slutgiltiga syftet?
Q: Ibland brukar jag leka med tanken... Nej, inte leka med tanken, men det hade varit intressant att, ibland vet man ju det här att kroppen inte är sinnena och man kan lära sig att vi har fem sinnen liksom, men vad, om man bara, all, all denna kunskap tas bort, hur skulle man då se på världen? Det är svårt att förstå hur man skulle uppleva världen om man inte hade denna kunskap. Du menar om, ja, för ibland tänker man, det verkar inte vara så stor skillnad för, från förr och nu liksom, jag är samma person, jag är fortfarande bunden, jag är fortfarande... Men det hade varit intressant att veta hur man skulle se på världen om man inte visste det liksom, om man bara var, som om man bara var materiellt förhärskande och identifierad med kroppen och...
A: Men de, viṣayīs, de är faktiskt inte medvetna som vi tror. De är mycket mer... de är väldigt förvirrade.
Q: Är det så?
A: Ja, också. Jag vet inte hur det känns att ha, jag minns inte, jag har varit med i några livstider, men jag känner mig fortfarande inte helt klar, jag är fortfarande lite förvirrad.
Q: Ja, men...
A: Men visst, vad är det här? Man kan se hur det byggs upp, hur det uppstår. Jag råkade tänka på det. Det är väldigt svårt för dem som inte har denna kunskap. Det är verkligen en kunskap som definierar vad man är i förhållande till allt annat. De genomgår så att säga en hel del problem helt i onödan.
Q: Det är väldigt svårt. Men det känns som att ta sig fram, och i den bilden, att ta den här chansen och klara det, och uppnå befrielse.
A: Ja, det beskrivs faktiskt att den mänskliga kroppen är som en mycket bra båt, en farkost, som kan ta sig över den materiella okunnighetens hav, det materiella havet, och sedan är den andliga mästaren och Vaisnavas som experter på att navigera denna båt. Och de mänskliga fördelarna, det vill säga, vi har en viss intelligens och vi har händer, vi har fötter, vi har vi kan, ja, allt, dessa är så att säga vindar som liksom kan bära båten över havet, okunnighetens hav. Så den som inte utnyttjar denna situation, han är en ātmahā. Han mördar sig själv.
Q: Det ses som något lyxigt till att börja med, efter ett tag blir det vardag, vardag. Och sedan tror jag man [snackar vidare]... och sedan efter ett tag är det som att kittla någon på ryggen, det skapar behag, sedan börjar det skava.
A: Mhm. Det är vad... Det är som scratching a wound. Att man kliar sig när man har fått något myggbett. Och så kliar man på det, men det försvinner inte, man kliar mer och mer och till slut börjar det blöda. Så det är vad...
Q: Man ser på så många här, nästan alla, nära och kära. De har aldrig varit lyckligare i den meningen. De verkar ha nått själva toppen av den mänskliga existensens pyramid, och sedan börjar de leta efter trådar för att undvika...
A: Jag tycker ändå att man kan se mycket ägandebegär.
Q: [Hur då]? De är inte alls särskilt mycket av ägare...
A: De vill röra sig som de... Ja.
Q: Det finns också en välkänd Vaisnava som säger att det bara finns två typer av människor som är lyckliga i den här världen.
A: Ja, det stämmer.
Q: Det är antingen de som är transcendentalister eller de som är helt insnärjda i det materiella. De som är däremellan...
A: Dårarna och transcendentalisterna, de är alltid lyckliga. Så vi som är däremellan måste kämpa på och försöka bli visa personer.
Q: Men man ser att materialister inte är lyckliga, aldrig.
A: No.
Q: Till och med Trump som har miljoner, han vill ha mer, mer, mer.
A: Mer, mer. Ännu mer, ännu mer, ännu mer.
Q: Mycket vill ha mer, som man säger.
A: Yes. Det finns en vers av... ja, vad heter det? Han har pratat om detta med katter och hundar. Den som missbrukar denna mänskliga livsform, som är som katter och hundar, utan någon förståelse för vetenskapen om självförverkligande. Så katter och hundar, när de dör, förstår de ingenting. För det mesta dör de mitt i [krisen] när de dör. Och så dör människan utan att ha, liksom, odlat självinsikt. De är som katter och hundar som dör. Och det är verkligen som att döda sig själv. Människan, liksom.
Q: Okej. De kämpar hela tiden då för att vara lyckliga, för att söka efter något de har förlorat eller vill ha. Och allt de gör är fel. Den materiella världen är inte ett sådant ställe.
A: Så vi måste ändra centrum för vår uppmärksamhet, från vår kropp och vårt sinne till Krsna.
Q: Yes.
A: Vi måste... så att allt inte kretsar kring mig, utan allt kretsar kring Krsna. Det är andra [delar] det handlar om, runt centrum.
Q: Ja, okej.
A: Så, då tackar vi...
Q: Krsna, tack så mycket.
A: Śrīla Prabhupāda kī jaya.
Q: Jaya!